All of days that past me by

jag börjar på trött på detta nu, alltid just denna tid på månaden så är det alltid alltid samma sak.
aldrig förut hade jag problem med sånt här.. men nu.. vad har hänt med mig?
varför kommer allt på samma gång? känns lite som om allt man har hållt inne under
en viss tid kommer ut i en flod av tårar av helt utan anledning. varför? allt har vart bra senaste
tiden så varför, varför är jag såhär? vad har jag till försvar? ingeting, nada!
det kan inte vara såhär längre, jag pallar inte.. tredje månaden det blir så här nu..
vad ska jag göra? jag har inte tid att stanna hemma från skolan för sånt här trams.
Har gjort det två gånger redan, måste ta tag i detta nu känns det som, skärp dig caroline!

men jag behöver nån, nån som finns här typ nu.. nån som jag kan visa mig såhär för..
det funkar inte för vem som helst, det gör inte det.
vart är han, han som ska finnas vid min sida.. vem är det? vad är det?
jag vill & kanske för gärna.. let it be! let me be! helpme.

men jag kan inte göra mer än att tacka masken, den mask som alltid finns där, den mask som
kan bli vem som helst, hur som helst.. utan att någon märker någonting. jag är bra, jag är stark!



lisa, just nu känns det som om du är den som gör mig
glad, alltid, utan att du egentligen gör någonting..


Thinkin of you, and wanting to say just how i feel
if you knew the truth, then you would know me and know this is real.
i close my eyes and see everyday, visions of you
so give me the time, and i can be great.

/lilla jag, kajsa