Samvete..

Jag har oftast inte dåligt samvete, jag gör som jag vill och sätter mig nästan alltid först. Men min kära far har en förmåga att se till att jag får så fruktansvärt mycket skuldkänslor och dåligt samvete för att jag inte ställer upp eller inte finns där.. Men vart finns han? Vart ställer han upp? Jag vet att han älskar mig men ändå.. Han är expert på att få mig känna så här och det är skit jobbigt. Jag finns här i form av kärlek och mys till familjen, men tjänster?! Nej, får aldrig nått tillbaka, aldrig.

Tur att jag ska få mesla (semla) idag i allafall, lite glädje. Till senast tre får jag tjura!

Hopp & hej


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0